L’orgnaisation Textuelle Du Discours Théatral Kabyle : Cas « Afenjal El Qahwa » De Balaid Ait Ali Et « Ccfaya » De Hamza Boukir »
2020
Autre
Langue Et Culture Amazighes [924]

Université Mouloud Mammeri - Tizi Ouzou

L
Lamara, Boualem

Résumé: tasekla n tmaziɣt si zman aqbur tella tettwassen s tsekla timawit yeqqnen ɣer tmetti taqbaylit, tufrar-d tsekla-an timawit deg ayen yaεnan tamedyazt s timucuha, inzan , timsaεraq d'icewwiqen . tṛad yesenfel udem i-tsekla n tmaziɣt taqburt (timawit) ihud ixamen, arɣant tzeɣwa yegla s wattas n wannawen n tsekla timawit qlen ur ttunebderent ara am zikk a-dɣa inzan d tems3araq, qimen-d isefra ma3na trad-a yefka-d udem i-tlalit n tsekla tatrart anda id-tlul tsekla n tira imi atas i-yuran ɣef tsekla d wayen yerzan ɣer temetti taqbaylit seg-sens hanoutou(1867) yuran ddeqs n temsal tettidir tmetti taqbaylit d ḍrad-nni ɣas akken taḥzen tmetti si trad acku atas lɣella id rfed tsekla n teqbaylit anda yufa said boulifa iman-is di tecrad ines deg useggas n 1913 anda yura adlis amenzu ,tasekla tatrart tebda sya , maca d tsekla tatrart ajgu-ines d balaid at ali imi d netta id amenzu iyuran ungal yes3an tulmisin n tsekla d teqbaylit wagi ilul deg useggas 1909 tewwit tmettant deg useggas n1950 yejja-d defir-s leqdic dameqran deg iseggasen n 70 itejujeg tsekla tatrart imi atas iy-fuden azar-nsen lasel nsen amenuɣ ɣef tlelli wid id yufraren d tallit-a yella muḥend uyahya id yufraren d tsuqilt , d netta iwumi fkan awal "amesnelfu n-umezgun n teqbaylit" amezgun n teqbaylit yewwid amecwar yecwed amenuɣ ɣef izarfan tlelli ɣef aya nga-d leqdic akken anzer ansi id yekka acu n webrid id yewwi, sani id yelḥeq umezgun n teqbaylit imi nedfer abrid n DOMINIQUE MAINGUENEAU. Amahil nneɣ yettwabḍa ɣef kraḍ n yixefawen (yeêricen), yal yiwen deg-sen yewwi-d awal ɣef kra temsal yesεan assaɣ usrid akked d usentel-nneɣ. Dɣa asentel iɣef i d-newwi awal d amezgun s teqbaylit : “tuddsa adrisan n inawen n umezgun ,: amedya n tmezgunt “afenjal el qahwa” n balaid at ali d « ccfaya » n hamza boukir ("l'organisation textuelle dans le discours théâtrale)” deg tazwara u-qbel anebdu ixf-a nefka-d tazwart ɣef tsekla sumata, syen akkin nekcem ɣer usegzawal n tsekla akken ad nawi tabadut d uẓaṛ n umezgun seg anda id-yekka anwi id imawlan-is bla tuzya deg awal imi nerra tamuɣli n umezgun ɣer tmeẓṛa n tanḍa tiwuriwin n tmenna-is tumyigin akkʷ t ar umyigin nufa-d d-akken amezgun yesεa tiwsatin tigejdanin akkʷ tewsatin timeẓyanin, ma nemmeslay d akka cituh ɣef tgejdanin ad naf deg-sent amedya: takesna neɣ ayen iwumi ssawalen iɣerbiyen " tragedie " d-yiwen ssenf yellan d-aqbur yuɣal ɣer u-qbel talalit n lmasiḥ s wazal n rebεa timiḍiwin, syen tarna-d tmallaɣt tagi ttin iwumi ssawalen " comédie " ma d-amedya i-cudden tiwsatin timeẓyanin seg-sent tamuggit " drame " neẓṛa-d akken s tgejdanin timeẓyanin sεant akkʷ tulmisin tamazrayt nsent ula d wid iqedcen di yal ṣṣenf, akken ad yegza win ar ay ɣṛen ixf a-yi nerna nesfahmed acu-ɣef i-tebna tceqquft umezgun ama dayen yarzan ɣer iwudam, adiwenni, tifyar, ula d-alluɣen n kraḍ n tayunin nemmeslay-d fell-asen nefra ixf-as tayunt n wakud d wadeg anadi d-usefarfed yegla yis-neɣ deg ixf wis sin akken an-ger tamuɣli i-wmezgun di tmurt tazzayrit, ansi id yuɣ azar-is Ma yella yeqqen ɣer umezgun n-umadal neɣ yebna ɣef yiman-is ad nemmeslay ɣef isulas yesbedden amezgun azzayri ama d ALLOULA, BECHTARZI, neɣ KSENTIN d wid ɣef uran wid yettnadin di tsekla ger-asen cheniki, anarsu tigusa ɣer umezgun s teqbaylit afrar-ines , amezruy-is Llan wid i yerran talalit n umezgun n tamaziɣt (teqbaylit) ɣer tgemmi timawit, me ḥ sub amezgun-agi yekka-d seg kra n wansayen iqburen i d-yeslalayen tignatin ideg yettili wayen icuban ɣer umezgun akka am wurar d tbu$arin ideg yettili umεezber, tameɣra n unḥar, amɣar uceqquf, , atg. Si tama niḍen llan wid i yerran talalit n umezgun s teqbaylit ɣer usnulfu n imaruyen n umezgun akka am Muḥya; meḥsub tilin d tlalit n umezgun s teqbaylit yella-d sɣur imaruyen iqbayliyen i iqarren timezgunin n yimyura n umezgun ageraɣlan, ladɣa amezgun n tmurt n Fransa imi ayen yezdin amezruy n tmurt-agi d win n tmurt nneɣ yezdi daɣen tisekliwin d yidelsan nsent.Ttbut d ayen akk i d-yerra Muḥya seg tsekla tafransist ɣer tutlayt n teqbaylit: d tamedyazt, d timucuha, d amezgun, atg. ad nefk tamuɣli i musnawen di tsekla ad messlayen ɣef umezgun di tmurt taqbaylit amadya CHEMAK id yefkan awal-is deg yiwet n tesɣunt deg useggas n 2005 anda yerra id yemeslay ɣef tsekla tamaziɣt ad narnu tamuɣli n abdeslam abdenur iwjarnan « la dipeche de la kabylie di 2013 anda id yefka array-is ɣef urezruy d-uzar n umezgun s teqbaylit , ma d-isulas di yfraren di tewsit agi n tsekla ger asen mohamed HILMI id yennan d-akken amezgun s teqbaylit illuled yides akk d muhya id yesuqlen achal tceqquft si tmeslayt nniden ɣer teqbaylit tid n brekht d moliére neɣ kateb yacine yuran ula dnetta d wiyad mara, imi awal idul ɣef umezgun akken meqqer ccan-is ur nezmir ara ad nakfu akk ayyen yellan deg-s narna nemmeslay,nesqerdec-d abruy umezruy-is akked d unerni-is seg tlalit-is deg yiseggasen-nni n 1940 armi d tizi n wass-a. Di lbal-nneɣ amezgun s teqbaylit iεedda-d ɣef sdis (setta) n talliyin deg umezruy: 1-Tallit tamenzut (seg 1945 ar 1954); 2-Tallit tis snat (seg 1954 ar 1963); 3-Tallit tis krad (seg 1963 ar 1980); 4- Tallit tis ukkuẓ (seg 1980 ar 1988); 5- Tallit tis semmus (seg 1988 ar 2001); 6- Ma d tallit taneggarut (seg 2001 almi d tizi n wass-a 2011). Ɣer taggara umeslay ɣef umezgun n t n teqbaylit nesta3fa s taggayin-is; taggayt tamenzut d amezgun ikecmen di taywalt, ama d amezgun n rradyu ama d amezgun yettwaskelsen deg ttawilat atraren n taywalt (tisfifin, iwnisen ussiden, atg.). Taggayt tis snat d amezgun n tdukliwin tidelsanin i d-yessulin geddac n tmezgunin ɣef yisuyas n wacêal d amviq deg tmurt-nnɣ (ama deg tseddawiyin, ama deg tudrin, deg yibraêen neɣ deg wannaren n waddal imi ur llint ara aîas n tzɣwa n umezgun). Ma yella d taggayt tanegarut d tin n umezgun yettwarun (ama di tesɣunin ama deg yeɣmisen ama deg yidlisen n umezgun sumata), leqdic-nneɣ yebna ɣef sin lesnaf n taggayin-a : amezgun n tdukliwin amedya id newwi n hamza boukir akk d-umezgun yettwarun ad nwali win n Belaid ait ali Deg yixef wis kraḍ nemmeslay-d ɣef balaid at ali d ḥamza boukir nura-d cituḥ ɣef tmeddurt-nsen ,nesleḍ, nesuddes « ccfaya »n hamza boukir akk d « afenjal lqahwa » n balaid at ali s tiẓin n Dominique maingeneau , nesfahmed ssenf n yal yiwen deg-sen anaw-is akk tulmisin , neskecmed deg ixef-a tiwuriwin n jakobson nesleḍ daɣen iwudam d-udiwenni, asekkir, asayes d wayen akk icudden ɣer umezgun akk tulmisin-is Ɣer tagara n waḥric-a nefka-d tafelwit id yesfahmen amgarad yellan ger snat tceqqufin -a

Mots-clès:

Nos services universitaires et académiques

Thèses-Algérie vous propose ses divers services d’édition: mise en page, révision, correction, traduction, analyse du plagiat, ainsi que la réalisation des supports graphiques et de présentation (Slideshows).

Obtenez dès à présent et en toute facilité votre devis gratuit et une estimation de la durée de réalisation et bénéficiez d'une qualité de travail irréprochable et d'un temps de livraison imbattable!

Comment ça marche?
Nouveau
Si le fichier est volumineux, l'affichage peut échouer. Vous pouvez obtenir le fichier directement en cliquant sur le bouton "Télécharger".
Logo Université


Documents et articles similaires:


footer.description

Le Moteur de recherche des thèses, mémoires et rapports soutenus en Algérie

Doctorat - Magister - Master - Ingéniorat - Licence - PFE - Articles - Rapports


©2025 Thèses-Algérie - Tous Droits Réservés
Powered by Abysoft