L’orgnaisation Textuelle Du Discours Théatral Kabyle : Cas « Afenjal El Qahwa » De Balaid Ait Ali Et « Ccfaya » De Hamza Boukir »
Résumé: tasekla n tmaziɣt si zman aqbur tella tettwassen s tsekla timawit yeqqnen ɣer tmetti taqbaylit, tufrar-d tsekla-an timawit deg ayen yaεnan tamedyazt s timucuha, inzan , timsaεraq d'icewwiqen . tṛad yesenfel udem i-tsekla n tmaziɣt taqburt (timawit) ihud ixamen, arɣant tzeɣwa yegla s wattas n wannawen n tsekla timawit qlen ur ttunebderent ara am zikk a-dɣa inzan d tems3araq, qimen-d isefra ma3na trad-a yefka-d udem i-tlalit n tsekla tatrart anda id-tlul tsekla n tira imi atas i-yuran ɣef tsekla d wayen yerzan ɣer temetti taqbaylit seg-sens hanoutou(1867) yuran ddeqs n temsal tettidir tmetti taqbaylit d ḍrad-nni ɣas akken taḥzen tmetti si trad acku atas lɣella id rfed tsekla n teqbaylit anda yufa said boulifa iman-is di tecrad ines deg useggas n 1913 anda yura adlis amenzu ,tasekla tatrart tebda sya , maca d tsekla tatrart ajgu-ines d balaid at ali imi d netta id amenzu iyuran ungal yes3an tulmisin n tsekla d teqbaylit wagi ilul deg useggas 1909 tewwit tmettant deg useggas n1950 yejja-d defir-s leqdic dameqran deg iseggasen n 70 itejujeg tsekla tatrart imi atas iy-fuden azar-nsen lasel nsen amenuɣ ɣef tlelli wid id yufraren d tallit-a yella muḥend uyahya id yufraren d tsuqilt , d netta iwumi fkan awal "amesnelfu n-umezgun n teqbaylit" amezgun n teqbaylit yewwid amecwar yecwed amenuɣ ɣef izarfan tlelli ɣef aya nga-d leqdic akken anzer ansi id yekka acu n webrid id yewwi, sani id yelḥeq umezgun n teqbaylit imi nedfer abrid n DOMINIQUE MAINGUENEAU. Amahil nneɣ yettwabḍa ɣef kraḍ n yixefawen (yeêricen), yal yiwen deg-sen yewwi-d awal ɣef kra temsal yesεan assaɣ usrid akked d usentel-nneɣ. Dɣa asentel iɣef i d-newwi awal d amezgun s teqbaylit : “tuddsa adrisan n inawen n umezgun ,: amedya n tmezgunt “afenjal el qahwa” n balaid at ali d « ccfaya » n hamza boukir ("l'organisation textuelle dans le discours théâtrale)” deg tazwara u-qbel anebdu ixf-a nefka-d tazwart ɣef tsekla sumata, syen akkin nekcem ɣer usegzawal n tsekla akken ad nawi tabadut d uẓaṛ n umezgun seg anda id-yekka anwi id imawlan-is bla tuzya deg awal imi nerra tamuɣli n umezgun ɣer tmeẓṛa n tanḍa tiwuriwin n tmenna-is tumyigin akkʷ t ar umyigin nufa-d d-akken amezgun yesεa tiwsatin tigejdanin akkʷ tewsatin timeẓyanin, ma nemmeslay d akka cituh ɣef tgejdanin ad naf deg-sent amedya: takesna neɣ ayen iwumi ssawalen iɣerbiyen " tragedie " d-yiwen ssenf yellan d-aqbur yuɣal ɣer u-qbel talalit n lmasiḥ s wazal n rebεa timiḍiwin, syen tarna-d tmallaɣt tagi ttin iwumi ssawalen " comédie " ma d-amedya i-cudden tiwsatin timeẓyanin seg-sent tamuggit " drame " neẓṛa-d akken s tgejdanin timeẓyanin sεant akkʷ tulmisin tamazrayt nsent ula d wid iqedcen di yal ṣṣenf, akken ad yegza win ar ay ɣṛen ixf a-yi nerna nesfahmed acu-ɣef i-tebna tceqquft umezgun ama dayen yarzan ɣer iwudam, adiwenni, tifyar, ula d-alluɣen n kraḍ n tayunin nemmeslay-d fell-asen nefra ixf-as tayunt n wakud d wadeg anadi d-usefarfed yegla yis-neɣ deg ixf wis sin akken an-ger tamuɣli i-wmezgun di tmurt tazzayrit, ansi id yuɣ azar-is Ma yella yeqqen ɣer umezgun n-umadal neɣ yebna ɣef yiman-is ad nemmeslay ɣef isulas yesbedden amezgun azzayri ama d ALLOULA, BECHTARZI, neɣ KSENTIN d wid ɣef uran wid yettnadin di tsekla ger-asen cheniki, anarsu tigusa ɣer umezgun s teqbaylit afrar-ines , amezruy-is Llan wid i yerran talalit n umezgun n tamaziɣt (teqbaylit) ɣer tgemmi timawit, me ḥ sub amezgun-agi yekka-d seg kra n wansayen iqburen i d-yeslalayen tignatin ideg yettili wayen icuban ɣer umezgun akka am wurar d tbu$arin ideg yettili umεezber, tameɣra n unḥar, amɣar uceqquf, , atg. Si tama niḍen llan wid i yerran talalit n umezgun s teqbaylit ɣer usnulfu n imaruyen n umezgun akka am Muḥya; meḥsub tilin d tlalit n umezgun s teqbaylit yella-d sɣur imaruyen iqbayliyen i iqarren timezgunin n yimyura n umezgun ageraɣlan, ladɣa amezgun n tmurt n Fransa imi ayen yezdin amezruy n tmurt-agi d win n tmurt nneɣ yezdi daɣen tisekliwin d yidelsan nsent.Ttbut d ayen akk i d-yerra Muḥya seg tsekla tafransist ɣer tutlayt n teqbaylit: d tamedyazt, d timucuha, d amezgun, atg. ad nefk tamuɣli i musnawen di tsekla ad messlayen ɣef umezgun di tmurt taqbaylit amadya CHEMAK id yefkan awal-is deg yiwet n tesɣunt deg useggas n 2005 anda yerra id yemeslay ɣef tsekla tamaziɣt ad narnu tamuɣli n abdeslam abdenur iwjarnan « la dipeche de la kabylie di 2013 anda id yefka array-is ɣef urezruy d-uzar n umezgun s teqbaylit , ma d-isulas di yfraren di tewsit agi n tsekla ger asen mohamed HILMI id yennan d-akken amezgun s teqbaylit illuled yides akk d muhya id yesuqlen achal tceqquft si tmeslayt nniden ɣer teqbaylit tid n brekht d moliére neɣ kateb yacine yuran ula dnetta d wiyad mara, imi awal idul ɣef umezgun akken meqqer ccan-is ur nezmir ara ad nakfu akk ayyen yellan deg-s narna nemmeslay,nesqerdec-d abruy umezruy-is akked d unerni-is seg tlalit-is deg yiseggasen-nni n 1940 armi d tizi n wass-a. Di lbal-nneɣ amezgun s teqbaylit iεedda-d ɣef sdis (setta) n talliyin deg umezruy: 1-Tallit tamenzut (seg 1945 ar 1954); 2-Tallit tis snat (seg 1954 ar 1963); 3-Tallit tis krad (seg 1963 ar 1980); 4- Tallit tis ukkuẓ (seg 1980 ar 1988); 5- Tallit tis semmus (seg 1988 ar 2001); 6- Ma d tallit taneggarut (seg 2001 almi d tizi n wass-a 2011). Ɣer taggara umeslay ɣef umezgun n t n teqbaylit nesta3fa s taggayin-is; taggayt tamenzut d amezgun ikecmen di taywalt, ama d amezgun n rradyu ama d amezgun yettwaskelsen deg ttawilat atraren n taywalt (tisfifin, iwnisen ussiden, atg.). Taggayt tis snat d amezgun n tdukliwin tidelsanin i d-yessulin geddac n tmezgunin ɣef yisuyas n wacêal d amviq deg tmurt-nnɣ (ama deg tseddawiyin, ama deg tudrin, deg yibraêen neɣ deg wannaren n waddal imi ur llint ara aîas n tzɣwa n umezgun). Ma yella d taggayt tanegarut d tin n umezgun yettwarun (ama di tesɣunin ama deg yeɣmisen ama deg yidlisen n umezgun sumata), leqdic-nneɣ yebna ɣef sin lesnaf n taggayin-a : amezgun n tdukliwin amedya id newwi n hamza boukir akk d-umezgun yettwarun ad nwali win n Belaid ait ali Deg yixef wis kraḍ nemmeslay-d ɣef balaid at ali d ḥamza boukir nura-d cituḥ ɣef tmeddurt-nsen ,nesleḍ, nesuddes « ccfaya »n hamza boukir akk d « afenjal lqahwa » n balaid at ali s tiẓin n Dominique maingeneau , nesfahmed ssenf n yal yiwen deg-sen anaw-is akk tulmisin , neskecmed deg ixef-a tiwuriwin n jakobson nesleḍ daɣen iwudam d-udiwenni, asekkir, asayes d wayen akk icudden ɣer umezgun akk tulmisin-is Ɣer tagara n waḥric-a nefka-d tafelwit id yesfahmen amgarad yellan ger snat tceqqufin -a
Mots-clès:
Nos services universitaires et académiques
Thèses-Algérie vous propose ses divers services d’édition: mise en page, révision, correction, traduction, analyse du plagiat, ainsi que la réalisation des supports graphiques et de présentation (Slideshows).
Obtenez dès à présent et en toute facilité votre devis gratuit et une estimation de la durée de réalisation et bénéficiez d'une qualité de travail irréprochable et d'un temps de livraison imbattable!