Quel Système D’écriture Pour L’enseignement De La Langue Amazighe (tifinagh, Arabe, Latin) ?
2016
Autre
Langue Et Culture Amazighes [924]

Université Mouloud Mammeri - Tizi Ouzou

B
Bachir, Fatma
A
Ait Ben Ali, Adel

Résumé: Deg ayen yerzan aḥric amenzu nega asemekti ɣef umezruy n kraḍ n wannawen n tira i tesɛa tutlayt n tmaziɣt (tira s uskil n tfinaɣ, tira s taɛrabt, tira s uskil alatini). Amezruy n tira n tutlayt n tmaziɣt yebḍa ɣef kraḍ n ntegnatin : tamezwarut, d tira s tfinaɣ, taneggarut-agi semrasen-tt imaziɣen n zik yellan di tefriqt n ugafa, ɣef yeẓra, ɣef yiẓekwan, daxel n yifran,… Iswi n yimaziɣen n teswiɛt-nni semrasen askil n tifinaɣ iakken ad ssiwḍen tiɣri gar wemdan d wayeḍ, mačči akken ad d-snulfun tusna neɣ tasekla. Mbaɛd inekcumen ibaṛṛniyen ɣer tmurt n tmazɣa am : (yefniqen, irumaniyen, aɛraben, ifransiyen), tira s uskil n tfinaɣ tṛuḥ amzun akken tɣab, aladɣa segmi id-kecmen waɛraben d tira s uskil-nsen i yuɣen adeg n tfinaɣ. Tira s uskil alatini di tmurt n tmazɣa tebda-d ɣer iṛumaniyen , ay-agi iban-d deg yismawen ifkan i saffen akked yemdanen d kra n temnaḍin. Tira s uskil alatini tuɣal-d s wudem-nniḍen ɣer yefransiyen mi gan tizrawin di tmurt n leqbayel am : Hanutu, syin akkin banen-d iwudam igensayen n tmurt n leqbayel uran tamaziɣt s uskil alatini am (Bulifa, bensedira, M.ferun) deg iseggasen-nni 1946 banen-d wid i yeɣran ɣer irumyen, bedan ula d netni ttarun s uskil-agi (FDB). Di tegnit-nni 1962-1989) iban-d yiwen n wemdan agejdan id yufraren gar wid i yuran tutlayt n tmaziɣt s uskil alatini wagi d « M.Memmeri » tira-agi tettusemmaɣeryisem-is : tira tamamrit. Ma deguseggas-nni 1990 arass-a, tira id yufraren s uskil alatini d tin n ugraw unadi ɣef tutlayt n tmaziɣt yellan di paris (Inalco), ilugan n tira d netni i ten-id yessufuɣen. Syin akkin, nemeslay-d ɣef unekcum n tmaziɣt ɣer uɣerbaz di tmurt n lezzayer, addad n uselmed n tutlayt ama di tmurt n lezzayer ama di tmurt n leqbayel, idlisen n uselmed ama d wid n uqbel anekcum-is ɣer uɣerbaz, neɣ wid id yennulfan dag useggas 1995 ar ass-a Tutlaut n tmaziɣt, tekcem ɣer uɣerbaz deg iseggasen-nni n tɣuri (1995-1996) ay-agi yusa-d segmi gan imeɣnasen n tutlayt d yedles n tmaziɣt (MCB), aḥbas ɣef tɣuri di tmurt n leqbayel , tilin n tutlayt-agi tebda-d di 16 n temnaḍin n tmurt n lezzayer, dacu kan yella umgarad deg umḍan n yiselmaden d yinelmaden si temnaṭ ɣer tayeḍ di tegnit-nni Aselmed n tutlayt n tmaziɣt yufrar-d di kraḍ n temnaḍin : Tizi-Uzu, Buira, Bejaia, an ameḍan yiselmaden d yinelmaden simmal yettnarni, ma di temnaḍin-nniḍen amḍan n yiselmaden d yinelmaden abrid ad yali, abrid ad iṣṣub. 83 Agzul Deg tegnit-nni (2007 – 2014), aselmed n tutlayt n tmaziɣt yedda asurif ɣer f ɣer sdat aladɣa di temnaṭ n Tizi-uzu anda amḍann yiselmaden yewweḍ ɣer wazal n 875 deg useggas n 2014 mbaɛd mi yeḥbes di 2007 di 138 di kraḍ n yeswiren n tɣuri : aɣerbaz amenzu, alemmas, akked tsennawit. Ma deg ayen yerzan idlisen s wayes tedda tutlayt n tmaziɣt uqbel anekcum-ines ɣer uɣerbaz ad d nebder wid n : Renet Basset « timsirin n tutlayt n tmaziɣt », Belkacem Ben Seddira « aseggas amenzu n tutlayt taqbaylit », Bulifa « timsirin n tmaziɣt (tameslayt n teqbaylit) », Marie Dallet « tazwara ɣer tjarrumt n tmaziɣt », Mulud Mammeri « tajarrumt n tmaziɣt », Ramdan Achab « tira n tmaziɣt ». Segmi tekcem tmaziɣt ɣe ruɣerbaz deg useggas-nni n tɣuri (95-96), yella-d leqdic sɣur aneɣlaf n ttrebga aɣennaw akked d usqamu unnig n timmuzɣa, ɣef uheggi n yedlisen imaynuten ara smerasen iselmaden deg yiɣerbazen. Adlis amazwaru azwel-ines « lmed tamaziɣt », deg useggas-nni 2003 aselmed n tmaziɣt yuẓa asurif ɣer sdat. Yella-d uɛiwed umahil n yedlisen s wudem unṣib, iselmaden uɣalen ssemrasen-ten deg yiɣarbazen. Agbur n udlis n tmaziɣt yella yettwaru s kraḍ n yeskilen (tifinaɣ, taɛrabt, akked uskil alatini) ma ttura yettwaru s sin wannawen n yisekkilen (alaṭini d win n taɛrabt). Tugget n yiselmaden di tmurt n Leqbayel sselmaden tamaziɣt s uskki lalaṭini. Deg uḥric wiss-sin nessemres tasmarayt n yestiqsiyen, neɣ n (yisistanen), yesɛa mennaw (12) yisistanen. Nefraq kra i selmaden n uɣerabaz amenzu, akked uɣerbaz alemmas, n temnaṭ n tizi wuzu, uqbel ad-d nemeslay ɣef yigemmaḍ ɣer nessaweḍ di tezrawt-agi nneɣ, yeww-id fell-aneɣ ad d-nefk tabadut i leṣnaf n imektiyen yellan, akked wadeg i deg nega tazrawt-nneɣ, kra isallen ɣef yiselmaden am : (laɛmar-nsen, aswir n tɣuri, d yiɣerbazen i deg sselmaden tutlayt n tamaziɣt). Iswi-nneɣ di tezrawt-agi, d asbeyen n wamek i nezmar ad nessuget aselmed n tutlayt n tamaziɣt di tmurt n Lezzayer. Ma s uskil : n tfinaɣ, alatini neɣ win n taɛrabt. Mi i nega tazrawt-agi, nufa-d belli, tugget n yiselmaden n tutlayt n tmaziɣt di temnadṭ n tizi wuzu ttwalin dakken askil alatini d win i wulmen i usugget n uselmed n tutlayt-agi di tmurt n lezzayer Ifukal s way-s id aɣ-d beynen tamuɣli-nsen ɣef temsalt-agi n uselmed n tmaziɣt ttemcabin akk. Ha-ten kra deg-sen : - Tutlayt n tmaziɣt tuẓa asurif ɣer sedat s tira talatinit. - Tugget n yedlisen yellan akka tura deg annar ttwarun s uskil alatini. - Asekil alatini yes-s i teddunt tutlayin nniḍen yellan deg umaḍal. - Asekil alatini yedda akked wallalen imaynuten n taywalt, n tansa. - Asekil n tfinaɣ yelha ad yeqqim d azamul n tmagit imaziɣen anda ma llan. - Iskilen n taɛrabt ur wulemen ara i tutlayt n tmaziɣt acku tutlayt n tyemmat ur tetteddu ara s tutlayt nniḍen. Taggara n wawal tamaziɣt yellan zik d timawit, ass-a tuɣal s tira, ay-agi yesnarna di ccan-is, ama deg uselmed neɣ deg wallalen n taywalt. Dacu kan tutlayt-agi mazal tettmaggard kra n wuguren di tira. Tamuɣli n yemdanen temgarad ɣef anwa asekil iwulmen, ma d win n tfineɣ neɣ n taɛrabt neɣ d asekkil alaṭini.Nessaram ad yili ureṣṣi n yiwen uskil i tutlayt n tmaziɣt aken iselmaden d yinelmaden ur ttafen ara uguren di tira-s.

Mots-clès:

Nos services universitaires et académiques

Thèses-Algérie vous propose ses divers services d’édition: mise en page, révision, correction, traduction, analyse du plagiat, ainsi que la réalisation des supports graphiques et de présentation (Slideshows).

Obtenez dès à présent et en toute facilité votre devis gratuit et une estimation de la durée de réalisation et bénéficiez d'une qualité de travail irréprochable et d'un temps de livraison imbattable!

Comment ça marche?
Nouveau
Si le fichier est volumineux, l'affichage peut échouer. Vous pouvez obtenir le fichier directement en cliquant sur le bouton "Télécharger".
Logo Université


Documents et articles similaires:


footer.description

Le Moteur de recherche des thèses, mémoires et rapports soutenus en Algérie

Doctorat - Magister - Master - Ingéniorat - Licence - PFE - Articles - Rapports


©2025 Thèses-Algérie - Tous Droits Réservés
Powered by Abysoft