L’adverbe En Kabyle : Hétérogénéité Morphologique Et Fluidité Syntaxique
2018
Autre
Langue Et Culture Amazighes [924]

Université Mouloud Mammeri - Tizi Ouzou

C
Chabbi, Lilia
S
Saadi, Tenina

Résumé: Deg unadi-agi nneɣ nexdem tazrawt n talɣa d tseddast n yiwet n taggayt gar tiggayin n tseddast ‘’ amernu’’. Di tezrawt-a, nra ad nwali ma yella taggayt-agi tesɛa timtar di talɣa am wakken i ten-yesɛa yisem, umyag d urbib, acku nger tamawat belli aṭas n wawalen ttusemman d imerna maca mgaraden di talɣa. Amernu di teqbaylit d yiwen uferdis nessemras akken ad iguccel yiwen n wawal di tefyirt, yezmer ad yili d amyag neɣ d isem neɣ d amern nniḍen, yettas-d tuget tama n umyag. Ihi, nra ad nwali d acu ay d amernu di tseddast. Amek i d-yettas, atg. Tamukrist Amek-itt t$essa n umernu di teqbaylit? Ma maççi yiwet-is, ayen? D acu n twuriwin i yezmer umernu ad tent-isɛu? Tasnarayt I wakken ad d-nerr tiririt ɣef isteqsiyen-a, nebna tazrawt-nneɣ ɣef wammud id-negmer seg yidlisen-a AT MENSOUR.R, ZENIA.S, ...gar-asen inzan, timucuha iwakken ad nexdem tasleḍt-nneɣ. Akatay- nneɣ nebḍa-t ɣef 03 n yixfawen: Ixf 01 : Ixef aẓrayan anda i d-nemeslay ɣef usismel i xedmen imnadiyen izmazaɣen gar-asen BASSET.A : deg yiwen n udlis i wumi i semma ‘’ élément de grammaire kabyle’’ deg-s yebḍa imerna ɣef 06 n taggayin( imerna n wakud, n wadeg, n tsemekta, n tɣara, n tilawt, n tibawt). CHAKER.S deg tezrawt n duktuôa ‘’un parler berbère d’Algérie’’, yessebgen-d tarkukidt n yimerna di teqbaylit akud d twuriwen-nsen yettbeddilen di tefyirt ar tayeḍ. BENTOLILAT, F’’grammaire fonctionnelle d’un parler berbère ( Maroc), yemmeslay-d ɣef imerna n tibawt,n usisten, n usidmer… Sin ɣer-s nexdem tibaduyin n kra n yiferdisen i ccudden neɣ igerzen asentel-nneɣ id-nekkes seg usegzawal n DUBOIS .J, nerna d aɣen kra n tbaduyin i d-fkan imusnawen n tsinilest af uqeṛṛu’’MARTINET.A innad d akken ‘’ imerna senɛaten-d i yiman-nsen tawuri-nsen s daxel n tefyirt ur ḥwaǧen ara aferdis i wakken ad sbegnen tawuri-nsen.Ixf 02 : deg ixef-agi nemmeslay-d ɣef timeṣkwit n yal ṣsenf n umernu nezwar-d s yimerna n wakud, nufa-d tuget seg-sen sɛan tulmisin ttucrikin akud yisem , ad nebdar tiɣra tamezwarut. Amedya: azekka, iḍelli, ass-a… Akken daɣen nesebgen-d d akken isulaɣ akk n yimerna n wakud mgaraden. Amedya: azekka→ ar1R2a ass→ aR1 Nerna imerna n wadeg anda d-nufa tuget seg-sen ruḥen-d si taggayt n yisem Amedya: sufella→ yusa-d seg yisem afella S ddaw→ yusa-d seg yisem adda Imerna n tsmekta akud n tɣara d taggayt anda ireṭṭalen ɣer tutlayt n taɛrabt llan s waṭas Amedya :bezzaf, weḥd-i, xilla, nezzeh… Ixef 03: d ixef n tseddast akken neẓra tasddast d nettat i d ajgu alemmast n tjerrumt, tazrewt-agi d anadi ɣef twuriwen i yezmer umernu ad tent-isɛu. Nufa-d d akken amernu yezmer ad yili : 1- Amernu yettsemmid yiwen uferdis di tefyirt : Amedya: bedlen ṭṭaɛa baṭel Deg umedya-agi amernu yeggucel kan yiwen uferdis (amyag). 2- akken yezmer daɣen ad ibeddel amkan netta d (syntagme prépositionnel) Amedya: yewwi-tt s yidrimen (autonome autonomisé) Yewwi-tt baṭel (amernu) 3- Amernu yesɛa akk tiwuriwin i yezmer yisem ad ten-isɛu gar-asent : - Asemmad imsegzi :Iɛdel wass-ad yiḍelli. - Asemmad usrid:wi d-yesɛan kra irefd-it, i gga-as dduḥ ihuz-it -Asemmad arusrid: Nneyya n tbakuṛt yettarwen meṛtayen i useggas -Anammal n usentel: cwiṭ yesseqraḥ, cwiṭ yessefraḥ -Asemmad s tenzeɣt: Azaraf d adebbuz ddaw tecḍat. -Asemmad n yisem: lḥemurgga n tmeddit, itij taṣebḥit Deg yixef-agi nemmeslay-d d akken taggayt n yimerna tella gar snat n taggayin nniḍen isem, akud tenzaɣt, llan kra iferdisen ( amernu) yezmer ad yili d isem. Amedya: yella wass-a, yella uzekka. Deg umedya-agi assa-a akud uzekka mačči d imerna ṭṭfen adeg n yisem. -Yezmer daɣen ad yili d tenzeɣt Amedya: Am seksu ddaw texsayt Deg umdya-agi ddaw mačči d amernu yusa-d deg wadeg n tenzeɣt. Taggrayt Deg unadi-nneɣ neffeɣ-d s yiwet n tmuɣli belli awalen yettusemman d imerna ur sɛin ara timitar swayes ara ten-neɛqel di talɣa belli d imerna, ɣas ma deg unamek yakan llan wid yettwaɛqalen akka am yimerna n tesmekta. Ma yella di tseddast, iban-d belli amernu mazal-it iseɛɛu tiwuriwin i yesa yisem neɣ tikkwal nettaf-it-id deg umḍiq n tenzaɣ, ay-agi ur yessewham ara imi d tiwuriwin n yisem ansi akken i d-yekka ay mazal deg-s.

Mots-clès:

Nos services universitaires et académiques

Thèses-Algérie vous propose ses divers services d’édition: mise en page, révision, correction, traduction, analyse du plagiat, ainsi que la réalisation des supports graphiques et de présentation (Slideshows).

Obtenez dès à présent et en toute facilité votre devis gratuit et une estimation de la durée de réalisation et bénéficiez d'une qualité de travail irréprochable et d'un temps de livraison imbattable!

Comment ça marche?
Nouveau
Si le fichier est volumineux, l'affichage peut échouer. Vous pouvez obtenir le fichier directement en cliquant sur le bouton "Télécharger".
Logo Université


Documents et articles similaires:


footer.description

Le Moteur de recherche des thèses, mémoires et rapports soutenus en Algérie

Doctorat - Magister - Master - Ingéniorat - Licence - PFE - Articles - Rapports


©2025 Thèses-Algérie - Tous Droits Réservés
Powered by Abysoft